Cesiumtest krävs om vildsvinsköttet kommer från länen Uppsala, Västmanland och Gävleborg, där det visat sig att det finns områden som kan ge höga cesiumhalter på grund av det radioaktiva nedfallet från kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986.
Gränsen för att jägare själva ska få avyttra vildsvinskött med cesium-137 är vid 1 500 becquerel per kilo.
Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, tycker det är bra att Livsmedelsverket äntligen presenterat ett regelverk för hur jägare ska kunna avyttra kött från vildsvin, utan att behöva gå omvägen via en vilthanteringsanläggning.
Utformningen av föreskrifterna har sänts ut på remiss till jägarorganisationerna och andra aktörer. Svar om förslaget ska sändas in senast den 1 februari.
”Onödigt krångligt och byråkratiskt”
– Tyvärr verkar regelverket bli onödigt krångligt och byråkratiskt. Jag har svårt att se att med det föreslagna regelverket skulle leda till en ökad avskjutning av vildsvin, säger JRF-konsulenten Mikael Hultnäs.
Enligt Livsmedelsverkets förslag om nya föreskrifter ska en jägare som fått tillstånd efter kursen få leverera kött från högst tio styckade vildsvin per år direkt till slutkonsument. Jägaren får dessutom sälja tio urtagna vildsvin med pälsen på.
Handlar det om lokal detaljhandel, det vill säga restauranger, personalmatsalar, eller matbutiker, kan en jägare få leverera max 75 vildsvin per år. I det här fallet behöver jägaren inget tillstånd. Mellangärdet från vildsvinet alltid ingå i leveransen eftersom det då är detaljhandeln som står för provtagningen.
Kursen kan kosta 4 000 kronor
Den obligatoriska fyra timmars-kursen ska ”behandla frågor om hygien i samband med jakt och vilthantering, avvikelser i slaktkroppen och tillhörande organ, skottrensning, smittspridning och provtagning samt aktuell lagstiftning avseende livsmedelssäkerhet. Att gå utbildningen uppskattas kosta cirka 4 000 kronor per jägare” konstaterar Livsmedelsverket.
Efter godkänt kursresultat kan jägare ansöka hos länsstyrelsen om tillstånd att avyttra vildsvinskött direkt till konsumenter eller lokal detaljhandel. Jägaren får då en unik kod som ska anges i all dokumentation.
Märkning och koder
”Alla separata delar av slaktkroppen ska märkas med både vildsvinets löpnummer och jägarens, eller den lokala detaljhandelsanläggningens, unika kod, så att levererat vildsvin eller kött av vildsvin vid behov ska kunna spåras tillbaka till jägaren respektive den lokala detaljhandelsanläggningen˝, skriver Livsmedelsverket.
För enskilda konsumenter måste vildsvinsjägaren kunna visa upp följande:
• Om vildsvinet levererats som primärprodukt eller kött.
• Aktuellt löpnummer.
• I vilket län vildsvinet har nedlagts.
• Analysresultaten om förekomst av trikiner och, i förekommande fall, cesium-137.
Hamnar vildsvinet till exempel i en matbutik krävs även datum för mottagandet samt jägarens namn och kontaktuppgifter.
För att kunna spåra vildsvinsköttet måste jägaren dessutom spara all denna dokumentation i tre år.
