Flaggan är på halv stång när de 350 medlemmarna sörjer sin anrika skytteanläggning. Skyttefientliga tjänstemän på Statens fastighetsverk har avhyst Mälaröarnas skyttegille som haft en skjutbana på Lovö sedan 1940-talet.
Foto: Mälaröarnas skyttegille/Facebook Flaggan är på halv stång när de 350 medlemmarna sörjer sin anrika skytteanläggning. Skyttefientliga tjänstemän på Statens fastighetsverk har avhyst Mälaröarnas skyttegille som haft en skjutbana på Lovö sedan 1940-talet.

Skyttegillet slängs ut på Lovö

Statens fastighetsverk (SFV) har slängt ut Mälaröarnas skyttegille som haft skytte på Lovö sedan början av 1940-talet. I onsdags i förra veckan kom kronofogden och lät en låssmed byta lås på skyttepaviljongen. Redan sedan tidigare var det skjutförbud på samtliga banor på Lovö.

Efter avhysningen med låsbytet på paviljongen är det 350 medlemmarna bokstavligt utslängda från sin skytteanläggning, som ligger i ett skogsområde några kilometer från Drottningholms slott.
Problemen började 2015 när arrendeavtalet med SFV sades upp. Skyttegillet tvingades in i ett tidsbegränsat avtal på grund av bygget av en trafikplats för Förbifart Stockholm över 300 meters-banan.

Blev uppsagda ändå
– Sedan visade det sig att det inte blir den trafikläggningen som skulle påverka vår bana. Men då säger Statens fastighetsverk att vi är uppsagda ändå, berättar Patrik Wetterqvist, ordförande för skyttegillet, till Mälaröarnas nyheter.
Jan Olov Westerberg, tillförordnad fastighetsdirektör, meddelar att SFV helt enkelt inte vill ha en skytteanläggning på Lovö och bland annat vägt in ”säkerhet med mera”.

”Inte lämplig verksamhet”
”Skälen till att SFV meddelar att något nytt avtal inte är aktuellt, är att en samlad bedömning har gjorts av lämpligheten i att bedriva denna typ av verksamhet inom ett naturreservat, tillika buffertzon kring världsarvet Drottningholm samt ett område där besökstalen kommer att öka framgent”, skriver han i en e-postkommentar till Mälaröarnas nyheter.
Patrik Wetterqvist invänder i sin tur att det bara är uddlösa och ogiltiga argument mot skytteverksamheten.

Tappat förtroendet för myndigheten
– Hela hanteringen av denna fråga har fått mig och flera andra inblandade att fullständigt tappa förtroendet för denna statliga myndighet. Flera av oss mår genuint dåligt av att utsättas för det maktmissbruk enskilda tjänstemän bedriver, säger han till Mälaröarnas nyheter.
Skyttegillets bas pekar på att verksamheten i själva verket är samhällsnyttig och att det totalt finns omkring 450 jägare på Mälaröarna som behöver ha tillgång till en skjutbana mer än någonsin för att öva skytte och kolla träffläget på studsaren.

Fördubbling av vildsvinsstammen
Antalet vildsvin har ökat med 100 procent på tre år, vilket i sin tur gett både fler viltolyckor och mer skador på grödor.
Patrik Wetterqvist konstaterar att när skyttegillet stängts måste till exempel gevären skjutas in på olika provisoriska ställen.
– Det kommer att skjutas lokalt. Det vill säga, har du mark som är stor, så har du laglig rätt att skjuta på din egen mark. Det är vad som kommer att ske och det är inte bra, konstaterar han.

Skyttarna får politiskt stöd
Skyttegillet för stöd av flera kommunalpolitiker. Både kommunstyrelsens ordförande Adam Reuterskiöld (M) och kommunstyrelsens förste vice ordförande, Ove Wallin (C), var med vid paviljongen när skyttarna blev avhysta av kronofogden.
– Tillgången till en skjutbana är viktigt för kommunen med tanke på vår viltstam och alla viltolyckor. Sedan är det också ett idrottsutövande som vi går miste om i kommunen. Så det finns alla skäl att man ska försöka bevara de här skjutbanorna som finns kvar, kommenterar Adam Reuterskiöld för Mälaröarnas nyheter.