Torsdagen den 25 juni diariefördes på länsstyrelsen i Skåne en hemställan från landshövdingarna i Skåne och Blekinge län till finansdepartementet. Skrivelsen fick minimal uppmärksamhet i Skåne, men nyheten spreds snabbt till berörda i Blekinge
Man vill ha ett regeringsbeslut att överföra ett antal verksamheter från länsstyrelsen i Blekinge till länsstyrelsen i Skåne. Vissa är kanske av sådan art att de kan utföras var som helst i landet. Men under rubriken övrig förvaltning döljer sig vårt läns viltförvaltning med drygt en tjänst, som man vill flytta till Skåne.
Beslutet vittnar om total okunskap om vår viltförvaltning.
De markägare och jägare jag talat med, som ägnar tusentals timmar åt ideellt arbete om året för vårt läns viltförvaltning, tror inte att någon kan fatta ett så galet beslut som landshövdingen gjort.
Länet är indelat i sju regioner, så kallade kretsar, för att man skall kunna styra viltförvaltningen inom varje region efter dess förutsättningar.
Maria Norrfalk säger i sin stora statliga utredning om älgförvaltningen att viltförvaltning måste ha lokal förankring. Nu skall skåningar besluta om vår jakt.
Jag har hittills inte lyckats hitta någon inom viltförvaltningen, jägare eller markägare, i Blekinge som blivit tillfrågad om konsekvenserna av en flytt. Många jag talat med i jägarkretsar är rasande och ser det som en maktfullkomlig arrogans mot tusentals berörda från vår landshövdings sida. Det är inte troligt att några pengar kommer att sparas på flytten av vår viltförvaltningsenhet på länsstyrelsen.
Hade landshövdingen Gunvor Engström lyft telefonluren och ringt någon av jägarorganisationerna eller markägarföreträdarna skulle hon säkert fått rådet att avvakta i tre år. Då beräknas den statliga utredaren Maria Norrfalks ”Uthållig älgförvaltning i samverkan” vara gällande. Då kommer stora förvaltningsområden ta över en hel del av länsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter. Fram till dess behöver vi ha enheten kvar på länsstyrelsen i Blekinge län.
Älgjakten har det överlägset största värdet av den totala jakten, enligt SLU. Jägarna har betalat sina jaktarrenden i fem år och samtidigt avstått från att utnyttja större delen av sina jakträtter. De har mest nöjt sig med att fälla årskalvar, så att en större del av älgstammen skall komma upp i högreproduktiv ålder.
Det är länsstyrelsen som har det formella förvaltningsansvaret för vår viltstam.
Det är för lite fransmän i oss svenskar. Vi är för mjäkiga och gnäller lite i början. Men sedan finner vi oss snart i att myndighetspersoner vi avlönar för att leda en myndighet åt oss gör som de själva vill mot allas vilja, utan att fråga någon om konsekvenserna.
Cirka 5 000 personer drabbas om viltvårdsenheten flyttas från länet. De jägare jag talat med upplever att mycket av det vi byggt upp kommer att raseras och kräver landshövdingens avgång.
Är hon inte kapabel att leda länsstyrelsen inom de ramar som andra klarat, skall hon ersättas av en mer kompetent person.
Urban Vamstad, talesman för Jägarnas Riksförbund i Blekinge län