HD-domen i Girjasmålet kan i förlängningen få betydelse för till exempel ripjakten.
Foto: Kjell-Erik Moseid HD-domen i Girjasmålet kan i förlängningen få betydelse för till exempel ripjakten.

Rätten till jakt på statens mark avgörs

Girjasmålet uppe i HD i dag

Klockan tio i dag inleddes huvudförhandlingen i sista instans i det principiellt viktiga Girjasmålet. Nu ska Högsta domstolen besluta vem som ska förvalta småviltsjakten och fisket i det svenska fjällområdet – samebyarna eller staten.

Målet har pågått i tio år, det vill säga sedan 2009 då Girjas sameby och Svenska Samernas Riksförbund lämnade in en stämningsansökan mot svenska staten för att klarlägga vem som äger rätten till jakt och fiske på samebyns betesområde ovanför odlingsgränsen.
Markägaren staten anser sig ha rätten att förvalta jakten och fisket. Samebyn å sin sida anser att samerna har förvärvat den rätten genom urminnes hävd, det vill säga på grund av att man utan konkurrens från andra och med statens goda minne har använt marken under väldigt lång tid och betalat skatt för det.
2016 fastställde Tingsrätten i Gällivare att Girjas sameby har ensamrätt att förfoga över jakt och fiske inom sitt byområde på statens mark.

Oklar hovrättsdom
Statens representant, Justitiekanslern, överklagade dock domen till Hovrätten för Övre Norrland som dömde i huvudsak till Girjas samebys fördel. Men i motsats till tingsrätten fann hovrätten att varken Girjas sameby eller staten har ensamrätt att förfoga över jakt och fiske inom området.
Båda parter har överklagat hovrättsdomen eftersom de anser att den inte gör rättsläget klarare. Huvudförhandlingen i Högsta domstolen, HD, i Stockholm, som har inletts i dag, väntas pågå i sex veckor.
HD-domen kommer i första hand att gälla det aktuella målet, men den blir också prejudicerande och därmed principiellt viktig.

Kan ge följdverkningar
• Vad kan domen få för betydelse för vanliga jägare, Victoria Kärrman, styrelseledamot i Jägarnas Riksförbund?
– Den kan komma att ge följdverkningar i upplåtelsesystemet för jakt och fiske inom andra samebyar. I förlängning kan hela renskötselområdet påverkas och det omfattar närmare 50 procent av Sveriges yta, från Idre i söder till Treriksröset i norr. Renskötsel bedrivs på både statlig och privat mark. Får samerna ensamrätt blir det bara de som kommer att få möjlighet att sälja jaktkort. Då är vi i JRF rädda att det blir inskränkningar i småviltsjakten ovanför odlingsgränsen.
• Vad anser JRF i det här fallet?
– Vi anser att markägaren ska ha ansvaret för jakten och viltvården.