Jordbruksverket laddar för att skriva nya regler som ytterligare reglerar djurskyddet för gräsänder, fasaner och rapphöns som föds upp och sedan sätts ut för jakt. Jordbruksverket har därför sänt ut flera frågor på samråd.
Bland annat handlar det om en ny paragraf om fåglarnas förutsättningar att överleva i naturen. Djur som föds upp för att sättas ut i naturen för jakt ”ska hållas och födas upp på ett sådant sätt att deras utveckling vad gäller fysiologi, beteende och härdighet ger dem goda förutsättningar för att anpassa sig till ett liv i det vilda”.
”Det blir inte rättssäkert”
– Det blir inte rättssäkert eftersom det är omöjligt att definiera ”beteende” och ”härdighet˝, varnar Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF.
– Regler måste formuleras så att de går att förstå vad som krävs av uppfödare. Det framgår heller inte hur författningsförslaget skulle påverka djurskyddet på något sätt som den nuvarande lagstiftningen inte redan gör, tillägger han.
Företagare på landsbygden som föder upp gräsänder, fasaner och rapphöns kan drabbas hårt av nya regler som är både otydliga och oklara, befarar JRF-konsulenten i svaret till Jordbruksverket.
Småskaliga uppfödningar hotas
Nya regler kan göra att småskaliga uppfödningar upphör helt. Därmed hotas inte bara jaktmöjligheter, utan även träning av fågelhundar, stödutsättningar av rapphönor för att rädda de vilda bestånden, biotopvård och predatorjakt för att skydda fågellivet.
JRF gör även tummen ned för en ny djurskyddsparagraf om att vilt bara får sättas ut för jakt om ”det finns goda möjligheter för djuren att anpassa sig till ett liv i det vilda och tillgodose sitt behov av föda, vatten och skydd.”
”Behövs ingen ny reglering”
Utsatt vilt är vilda djur. Då gäller inte djurskyddsfrågor, invänder JRF. Dessutom är det självklart att den som satsat tid och pengar på att till exempel föda upp fasaner inte sätter ut fåglarna i olämpliga biotoper.
– Syftet med paragrafen är därmed redan uppfyllt och det behövs ingen ny reglering. Dessutom är den föreslagna paragrafen så otydlig och öppen för olika tolkningar att den inte bör införas, kommenterar Jens Gustafsson.
Nej till utbildningskrav
JRF-konsulenten är mycket negativ till idén att införa utbildning för djurhållare som sätter ut djur.
– Det går längre än vad som gäller för övriga djur som hålls i Sverige. Det krävs varken utbildning för att hålla lantbruksdjur, katter eller hundar. Då ska det heller inte krävas för de som har de aktuella fågelarterna.
Onödigt att kontrollera utsättningar
Några remissinstanser vill att utsättningarna av fågelarterna för jakt ska anmälas i förväg till länsstyrelserna, så det kan göras kontroller av djurskyddet.
– Den stora delen av verksamheten för uppfödare sker ju före själva utsättningen. Det har en mycket marginell betydelse för djurskyddet att kontrollera utsättningen och ger bara en administrativ börda för länsstyrelserna. Dessutom kan enskilda personer som inte känner till regelverket riskera att göra sig skyldiga till brott, invänder Jens Gustafsson.
