För att de tyska konsumenterna tryggt ska kunna köpa vildsvinskött har de bayerska jägarna satt upp 124 mätstationer, skriver Bayerischen Jagdverband på sin webbplats.
Om vildsvinet fått i sig så mycket cesium-137 att strålningsvärdet är över 600 becquerel per kilo, vilket inte är ovanligt, får inte köttet komma ut i handeln. Anledningen är att cesium avger så kallad joniserande strålning som kan öka risken för att drabbas av cancer.
Det kontaminerade köttet destrueras i stället vid speciella djurkremeringsanläggningar och jägarna kan ansöka om ersättning från Bundesverwaltungsamt für Wild.
Att just vildsvinen har drabbats hårt beror på deras sätt att söka föda, att de går och bökar på djupet i jorden där det radioaktiva nedfallet hamnade.
Över stora delar av Europa
Det var den 26 april 1986 som olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina inträffade. En reaktor exploderade och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa.
Som bekant drabbades även delar av Sverige, framför allt vissa områden i länen Gävleborg, Uppsala och Västmanland, där vildsvinsstammen var i stort sett obefintlig när olyckan inträffade.
I dag överstiger dock en stor andel av de provtagna vildsvinen i dessa områden det svenska gränsvärdet 1 500 becquerel per kilo, vilket betyder att köttet varken får säljas eller skänkas bort. Och ett flertal individer överstiger, eller ligger mycket nära, den nivå på 10 000 Bq/kg där Livsmedelverkets kostråd avråder från att alls äta köttet.
Mängden cesium-137 i vildsvinskött varierar bland djur skjutna inom samma område. För att ta reda på cesiumhalten måste därför varje fällt vildsvin i de drabbade länen provtas innan de levereras till slutkonsument.
