”Det är en härlig avkoppling för både människor och hund att få njuta av vårvintern på skarsnö vid trädgränsen med milsvid utsikt över dalgångar och fjälltoppar”, skriver JRF-basen Solveig Larsson.
”Det är en härlig avkoppling för både människor och hund att få njuta av vårvintern på skarsnö vid trädgränsen med milsvid utsikt över dalgångar och fjälltoppar”, skriver JRF-basen Solveig Larsson.

Jakt väger tyngre än allemansrätten

Jakt får inte hindras med allemansrätten som argument. Samhället borde bättre värna om gränserna för allemansrätten för att allas möjlighet att komma ut i naturen ska bestå, konstaterar JRF-basen Solveig Larsson.

Dagsljuset har återvänt. I vårt avlånga land har växtsäsongen kommit igång tydligt, med långt gången lövsprickning och blommande rapsfält i de södra delarna. 
Uppe i norr, mot fjällen, är det fortfarande vinter. 
När det här skrivs i mitten av maj är det dagsljus nästan hela dygnet i norr. 
Flyttfåglarna anländer, trots att tillgången på föda ännu är bristfällig då snötäcket ligger meterdjupt. 
Det är en härlig avkoppling för både människor och hund att få njuta av vårvintern på skarsnö vid trädgränsen med milsvid utsikt över dalgångar och fjälltoppar. 

Laddar batterierna
Det är en stunds skön njutning, som laddar batterierna för kommande aktiviteter. En korvburk värms direkt på elden.
Det finns många tillfällen att njuta av vår fina natur. En kväll med spaning efter bäver, där plasket är enda tecknet på den flitige gnagaren som bryter igenom grodornas bakgrundssorl, får också sättas upp på kontot för avkoppling. 
Jag önskar att alla människor tog sig möjligheten att bara sitta stilla en vårkväll vid en sjökant och ta in den osannolika blandningen av naturens stillhet, samtidigt som det sjuder av liv från grodor och enstaka kraftfulla ljud påpekar att fågel startar eller landar, alternativt att bävern varnar med ett kraftfullt plask. 
Genom allemansrätten har vi alla fina möjligheter att ta oss ut och njuta av den svenska naturen. 
Allemansrätten är en fantastisk förmån som måste värnas. Samtidigt behöver gränser tydliggöras och de kommersiella överutnyttjanden som sker stävjas. 
Jakt är ett exempel som naturligtvis inte ingår i allemansrätten. 
Eftersom allemansrätten enbart ger rätt att ta del av naturen, utan att orsaka skada eller ekonomisk förlust för markägare, får inte jakt hindras med allemansrätten som argument. 
Den som jagar har gjort ekonomiska åtaganden och lider ekonomisk skada om jaktutövandet hindras. 
I praktiken undviker vi jägare att driva vår sak, eftersom vi alltid ansvarar för säker jakt och inte vill orsaka konflikter. 

Borde värna gränserna
Här borde samhället bättre värna gränserna i allemansrätten för att allemansrätten ska kunna bestå.  
Tyvärr finns det istället exempel på det motsatta, som när länsstyrelsen skriver ut i beslut om tilldelning av älg att älgjakt inte får hindra det fria friluftslivet.
En global viltkonferens har genomförts i Sverige. På konferensen diskuterades viltets roll i den globala utvecklingen med nio miljarder människor före år 2050 samt klimatförändringar. Jag fick möjlighet att presentera mina tankar omkring jakt i framtiden för forskare från alla jordens kontinenter. 
Själv fick jag många intressanta frågeställningar presenterade.Särskilt intressant var samtalen vid raster och pauser med de kunniga viltforskarna, då många olika viltförvaltningsfrågor lyftes. 
Kunskapen verkade väl spridd om att framgångsrik viltförvaltning förutsätter att människor som lever och verkar i samma områden som det vilda kan känna trygghet och ha möjlighet att freda sig från skador av vilda djur.  
För att lyckas med viltförvaltning globalt gäller det att sätta människors väl och ve i första rummet och att de som berörs av effekterna av det vilda också får ta del av intäkterna. 

Måste ha lokal acceptans
Lagstiftning måste ha lokal acceptans för att få genomslag, vilket saknas på många håll, så tyvärr pågår illegalt dödade av rovdjur och dödande för troféer från noshörningar och elefanter i stor omfattning. 
Det är inte bara vår rovdjursförvaltning som har uppenbara brister.
De globala förändringarna, där jordens biologiska produktionsförmåga behöver nyttjas än mer till att föda människor, kan ge oss jägare en större roll. Här kan vi utveckla klövviltstammarna. Genom att göra förvaltningen lokalt beslutad uppnås maximal viltproduktion i samklang med jord- och skogsbruk. Då kan vi göra optimal anpassning till de lokalt givna förutsättningarna. Här måste möjligheterna att ekonomiskt nyttja jord- och skogsresurser vägas mot påverkan av viltet. 
Det kan endast göras på lokal nivå, för det är där den lokala kunskapen finns. 

Minimalt med rovdjur
Utrymmet för rovdjur måste minskas till det minimala.Människan är en bättre toppredator, ur både etisk och kvalitetsmässig synpunkt, än övriga rovdjur. Klimatsmart viltkött kommer att vara högt eftertraktat. 
Därmed kan vår äldsta kulturgärning, jakten, ge ett betydande bidrag för en hållbar framtid om vi låter klövviltstammarna utvecklas optimalt utifrån olika lokala förutsättningar. 
Samtidigt uppnås att många människor får en meningsfull fritid. 

SOLVEIG LARSSON, FÖRBUNDSORDFÖRANDE JÄGARNAS RIKSFÖRBUND