Mannen i Köpings kommun sköt i själva verket ett varningsskott i marken för att skrämma bort en varg som angrep en katt vid bostadshuset. Det säger Sven Severin, den misstänkte vargskyttens advokat, efter gårdagens polisförhör.
Foto: Anders Ljung Mannen i Köpings kommun sköt i själva verket ett varningsskott i marken för att skrämma bort en varg som angrep en katt vid bostadshuset. Det säger Sven Severin, den misstänkte vargskyttens advokat, efter gårdagens polisförhör.
Enligt Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, behöver ett varningsskott som bommar en varg inte anmälas av skytten.
Foto: JRF/Shutterstock.com Enligt Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, behöver ett varningsskott som bommar en varg inte anmälas av skytten.

”Vargskytten” från Köping fredade katt

”Min bedömning är att fallet kommer att läggas ned”

Den äldre mannen från Köpings kommun är misstänkt för grovt jaktbrott sedan han den 11 augusti sköt mot en varg. Vid polisförhör har ”vargskytten” hävdat att han avlossade ett varningsskott i marken för att rädda en katt från ett vargangrepp.
– Han förnekar brott. Det är en klassisk paragraf 28-situation. Min bedömning är att fallet kommer att läggas ned, säger mannens advokat, Sven Severin.

Paragraf 28 i jaktförordningen gör det möjligt för djurägare att skjuta en varg som angriper tamdjur. Men först måste skytten försöka skrämma bort vargen. Lyckas inte det är det tillåtet att skjuta vargen för att stoppa en attack. Sedan ska händelsen anmälas till länsstyrelsen som bedömer om det var korrekt handlat, eller ett misstänkt jaktbrott som ska överlämnas till polis och åklagare.
Jakt & Jägare har tidigare rapporterat att skottet mot vargen i en by i Köpings kommun kom till polisens kännedom.

Eftersöksjägare hittade lite blod
Trafikeftersöksjägare med hund spårade i terrängen och hittade lite blod, som lämnats in för analys. Någon påskjuten varg har dock inte upptäckts.
I går eftermiddag hölls det andra polisförhöret med den misstänkte mannen. Dagen efter kan Sven Severin delge vad mannen berättat för polisen om händelsen.
– Mannen sköt för stoppa ett pågående angrepp mot en katt i anslutning till bostadshuset. Det var en varg som skulle angripa katten. Då har mannen agerat i syfte att skrämmas, förklarar Sven Severin.

Ett skott för att skrämma bort vargen
– Mannen avlossade ett skott. Det skedde inte i syfte att träffa vargen, utan för att skrämma bort den, vilket han lyckades med.
Den viktiga frågan om det var vargblod som hittades efter skottet hänger fortfarande i luften.
– Mig veterligen finns ännu inget besked om att blodet kommer från en varg. Skulle det visa sig vara vargblod kan det ha berott på en rikoschett, eller vad som helst, kommenterar Sven Severin.

Avlossades mot marken
Hans klient hävdar att varningsskottet avlossades mot marken.
– Min bedömning är att fallet kommer att läggas ned, säger Sven Severin.
En annan avgörande fråga är om en skytt måste anmäla varningsskott som inte träffat ett stort rovdjur, som varg, björn, järv eller lodjur.
Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund är säker på att mannen i Köpings kommun gjorde rätt i att inte anmäla sig själv om det var ett bomskott.

”Skrämselskott behöver inte rapporteras”
– Paragraf 28 i jaktförordningen är utformad så att du endast måste anmäla till länsstyrelsen om du har dödat ett stort rovdjur för att skydda tamdjur. Det innebär att andra åtgärder, till exempel skrämselskott, inte behöver rapporteras, kommenterar Jens Gustafsson.
Men frågan är vad som händer om skytten bedömer att skottet inte har träffat, men att det senare på något sätt visar sig att det visst gjort det, resonerar konsulenten.

Kan ändå hamna i domstol
– Det finns inget enkelt svar på det – utan det skulle i värsta fall hamna i en domstol, kommenterar Jens Gustafsson.
Han pekar på att det finns flera fall med personer som agerat till synes helt i enlighet med paragraf 28, men ändå blivit misstänkliggjorda av åklagare.
– Det är en fundamental grund i tilltron till rättssamhället att man äger möjlighet att freda sina tamdjur, så varje sådan ogrundad misstanke är ett direkt hot mot förvaltningen av de stora rovdjuren, tycker Jens Gustafsson.

Kan ge mörkertal om angrepp
Med tanke på risken att ändå bli misstänkt kan det vara skönt att slippa anmäla tillbud, som varningsskott, anser JRF-konsulenten
– Å andra sidan blir mörkertalen i statistiken desto större, så vi vet egentligen inte hur många incidenter som sker varje år där folk tvingats ta till varningsskott eller andra skrämselåtgärder för att freda sina tamdjur – något som hade varit bra att veta när rovdjurens påverkan diskuteras, sammanfattar Jens Gustafsson.