FOTO: BIRGER LALLO Nu tar länsstyrelsen i Södermanland till extraordinära åtgärder – generell skyddsjakt på dov införs.

Generell skyddsjakt på dov införs i Södermanland

Länsstyrelsen i Södermanland beviljar generell skyddsjakt på 1 500 dovvilt som en följd av skadorna på jordbruket. ”Det visar att behovet av samverkan mellan jägare och markägare aldrig har varit större”, säger Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF.

Från och med den 1 maj 2022 till och med den 31 augusti 2023 tillåter länsstyrelsen i Södermanland generell skyddsjakt på 1 500 dovvilt.

Mångdubblade skador

Länsstyrelsen beskriver i beslutet bakgrunden till den extraordinära åtgärden. Dovstammen har under några år vuxit markant – och med det har också skadorna på grödor mångdubblats. Till exempel fick man 2016 in 23 ansökningar om skyddsjakt på dovvilt med målet att förhindra allvarliga skador på jordbruksgrödor.

2021 diariefördes 101 liknande ärenden.

Enligt avskjutningsstatistiken ökade avskjutningen under samma period från 5 959 individer till 12 982 förra året.

Skördebortfallet har ökat i ännu högre takt, från 2014 till 2020 har till exempel bortfallet från slåttervall stigit från 1 127 ton till 14 252 ton.

Allt högre kostnader

Länsstyrelsen har också vägt in att de höga drivmedelskostnaderna och livsmedelsproducenternas ansträngda situation ”lett till att investeringen i grödor är betydligt högre än de senaste åren. Det leder till att skador på grödor snabbt kan bli väldigt kostsamt för den som drabbas”.

Med generell skyddsjakt hoppas man uppnå ”ett mer övergripande men tidsbegränsat beslut, som ska underlätta för enskilda markägare, och samtidigt minska resursåtgången hos länsstyrelsen, då man ser att den enskilda bedömningen i hög omfattning stämmer”.

”Ett underkännande”

Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, JRF, tvekar inte att kalla skyddsjaktsbeslutet för ”unikt”.

– Det är det, dessutom ett underkännande av hela dovviltsförvaltningen. Det visar också att behovet av samverkan mellan jägare och markägare aldrig har varit större, säger han och tillägger:

– Lösningen ligger hos markägarna. De har medel att hantera detta inom ramen för jakträttsupplåtelser, inte bara genom skyddsjakt.

Villkor kopplas till skyddsjakten

· Jakt får bedrivas efter dovhjort som uppträder i grupp om minst fem individer vid fält med oskördad gröda, där de befaras bidra till allvarliga skador.

· Högst ett djur per grupp får fällas vid ett och samma jakttillfälle.

· Jakt efter vuxna handjur får inte ske under tidsperioden 21 oktober – 15 november. Under övrig tid får det minsta handjuret i gruppen fällas.

· Hind som åtföljs eller kan antas åtföljas av kalv får ej fällas under tidsperioden 1 april – 30 september.

· Jakten får endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.

· Jakten ska ske i kombination med andra skadeförebyggande åtgärder som till exempel: mänsklig närvaro, uppsättning och förflyttning av skrämselfigurer eller skott i marken.

· På fastighet där skyddsjakt bedrivs med stöd av beslutet får man inte bedriva utfodring av klövvilt annat än åtling för att underlätta jakt.

· Uppgifter om vilka djur som fällts och vilken effekt jakten har haft ska skickas till länsstyrelsen senast 14 dagar efter att jakten avslutats.