Nyligen gick Naturvårdsverket ut med ett pressmeddelande om arbetet med att ta fram vilken omräkningsfaktor som ska användas för att få en uppskattning av den skandinaviska vargpopulationen. Hittills har omräkningsfaktorn 10 används. Det innebär att antalet hittade vargföryngringar (valpkullar) har multiplicerats med 10 för att få fram hur stor vargstammen är.
Verket har höjt riksdagens ribba
Det innebar sin tur att den senaste inventeringen gav vid handen att det finns cirka 300 vargar i Sverige. Naturvårdsverket struntar i det tidigare riksdagsbeslutet att uppåt 270 vargar är gränsen för gynnsam bevarandestatus och har höjt ribban till 300 vargar. Eftersom den senaste varginventeringen gav cirka 300 vargar ställdes årets licensjakt på varg in.
Jägarnas Riksförbund är en av de aktörer som påpekat att det inte går att lita på inventeringsresultaten från de olika länen.
Beställde en forskarrapport
Naturvårdsverket har därför beställt en forskarrapport från Norwegian University of Life Sciences (NMBU). Bland de sju forskarna ingår Mikael Åkesson, vargforskare på Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Naturvårdsverkets uppdrag till forskarna var att utvärdera omräkningsfaktorn.
I pressmeddelandet från Naturvårdsverket påstås att forskarrapporten anger värdet för omräkningsfaktorn till 8,8. Men den som läser forskarrapporten inser att forskarna i själva verket ser omräkningsfaktorn som en osäkerhetsfaktor.
Forskarna vill ha utökad DNA-inventering
Istället föreslår de sju forskarna att det görs en direkt uppskattning av populationens storlek ”givet att det finns ekonomiska resursmässiga förutsättningar”. Istället för att fokusera på att övervaka familjegrupper och vargpar skulle arbetet istället inriktas ”så pass jämt över hela populationen så att DNA kommer att kunna samlas in från alla demografiska (t.ex åldersmässiga) och sociala grupper (t.ex. valpar, revirmarkerande vuxna och vandringsvargar).”
Forskarna pekar även på att insamlandet av DNA-prover från urin, spillning och pälshår går att ta fram även med en minskad insats ”så länge insamlingen bedrivs över hela landskapet samt från alla demografiska och sociala grupper.”
Förespråkar OPSCR-modellen
Forskargruppen nämner att det även gjordes en begränsad DNA-inventering av vargstammen förra vintern. Enligt Viltskadecenter gav dessa DNA-analyser från den senaste vintern att det finns cirka 300 vargar i Sverige. Den gamla inventeringsmodellen gav en siffra som landade på 305 vargar.
De sju forskarna förespråkar istället den så kallade OPSCR-modellen, som förutom ett utökat och mer strukturerat inventeringsarbete med DNA-prover använder bland annat de rapporter som redan görs om hittade döda vargar.
Strategi för att stoppa vargjakten
Vilken omräkningsfaktor som ska användas i framtiden meddelas av Naturvårdsverket i mitten av april. Det beskedet i pressmeddelandet pekar mot att myndigheten inte vill ha en modell som ger en mer sann bild av vargstammen. Att verket fastnat för siffran 8,8 när forskarrapporten refereras felaktigt tyder på att det finns en strategi för att behålla en gammal beräkningsmodell som garanterat underskattar vargstammen. Simsalabim, vargstammen kan fortsätta växa i det fördolda när licensjakten på varg slopas även nästa vinter.
Har ändrat i pressmeddelandet
Idag, tisdag, gjorde Naturvårdsverket en justering av det första pressmeddelandet. Nu står det ”rapporten anger att värdet för omräkningsfaktorn blev 8,8 för att beräkna vargpopulationen utifrån antalet familjegrupper.” Men att forskarna istället förordar OPSCR-modellen för att få koll på resten av vargstammen mörkas fortfarande.
