– Efter en snabb genomläsning är vi naturligtvis nöjda med mycket, bland annat utökad allmän jakt efter kronvilt. Även utökad jakttid på dovvilt och borttagandet av lagförbudet mot att skjuta sugga med kultingar är bra, säger Jens Gustafsson, riksviltvårdkonsulent på Jägarnas Riksförbund, JRF.
Det är den så kallade jakttidsöversynen som idag sänts ut i form av ett preliminärt förslag som ska ut på remiss. Bland andra jägarorganisationerna ska lämna synpunkter på det mycket omfattande förslaget på 143 sidor som finns här:
Här är några av de ändringar som föreslås.
Kortare jakt på grävling
Jakten på grävling slutar den sista januari istället för 15 februari.
”Det finns risk att nu gällande sluttidpunkt för jakten överlappar ungarnas födsel”, skriver Naturvårdsverket.
Jaktuppehållet för vuxna vildsvin tidigareläggs två veckor. Den nya jakttiden för vuxna vildsvin blir den 1 april till den 31 januari. Formuleringen om sugga som åtföljs av smågrisar slopas. Året runt-jakt på årsungar behålls.
”Naturvårdsverket föreslår ett fortsatt jaktuppehåll på två månader under den tid på året när majoriteten av suggorna föder kultingar och ger di. Ny forskning visar att vildsvinskultingar föds tidigare än vad man tidigare har trott, motiverar Naturvårdsverket om den föreslagna nyordningen.
Kultingförande suggor fredade ändå
Om någon fäller en kultingförande sugga ska det ändå ses som ett brott mot paragraf 27 i jaktlagen om att jakt inte får bedrivas så att viltet utsätts för onödigt lidande.
”En sugga som åtföljs av eller dias av smågrisar är alltså fortsatt fredad. Naturvårdsverkets förslag är att skrivningen om att sugga som åtföljs av smågrisar är fredad tas bort eftersom den omständigheten annars regleras dubbelt. Genom att ta bort skrivningen blir lydelsen konsekvent med bestämmelser som gäller för övrigt vilt”, skriver verket och gör därmed samma bedömning som JRF i frågan.
Utökad jakt på dovvilt
När det gäller dovvilt utökas jakten till att gälla hindar och kalvar i hela landet under 21 oktober till 15 november. Tidigare gällde det endast i sex län. Dessutom föreslås det bli tillåtet med smyg- och vaktjakt på dovkalvar och dovhindar i hela landet i mars.
Smyg- och vaktjakten på hornbärande dovhjortar i september utökas till att även gälla kalvar, enligt förslaget.
”Däremot är det inte lämpligt med jakt på hind under denna månad eftersom kalven fortfarande är beroende av hinden då”, konstaterar Naturvårdsverket.
Ändringarna motiveras med att skydda jord- och skogsbruket med hjälp av utökad allmän jakt istället för att ha skyddsjakt samt att dovviltet fortsätter att sprida sig i Sverige.
Allmän jakt på kronhindar
Kronhjortsförvaltningen i Skåne län lämnas tills vidare i stort sett oförändrad. Möjlig start för jakt på kronhjort blir dock densamma i hela södra Sverige utanför kronhjortsskötselområden för att kunna ha samma starttid som för älgjakten.
För övriga landet innebär förslaget att även kronhindar tillåts för allmän jakt. Jakttiderna för kronhjort inom kronhjortsskötselområden, KSO, ska harmoniseras med tiderna utanför KSO samt med tider för älgjakt. Nuvarande uppehållsperiod för jakt på kronkalv utanför KSO tas bort. Jakttiden på hind och kalv förlängs med smyg- eller vaktjakt under februari månad.
Kron- älgjakt ska samordnas
Det här ligger i linje med Naturvårdsverkets tidigare förslag att kronvilt och älg så långt som möjligt ska förvaltas tillsammans.
”Behovet av skyddsjakt borde därmed minska, vilket medför ökad jaktetik eftersom allmän och särskild jakt bedrivs under biologiskt väl avvägd tidpunkt till skillnad från skyddsjakt där förebyggande av skada står i fokus”, motiverar verket.
”Förslaget innebär även en utökad jakttid på kalv på cirka tre och en halv månad utanför KSO. Ett högt jakttryck på kalvar innebär bland annat att man ökar medelåldern i populationen, vilket är ett önskvärt mål i förvaltningssammanhang”, skriver Naturvårdsverket.
Utökad jakt på rådjur
Alla rådjur ska få jagas i hela landet 1 oktober till sista januari. Det innebär att det blir längre jakt på rådjur i Norrlandslänen. Smyg- och vaktjakt på kid i september ska gälla i hela landet. Dessutom tillåts smyg- och vaktjakt både på kid och get i hela landet i februari. Bockjakten ändras inte enligt förslaget.
Antalet ansökningar om skyddsjakt på rådjur har ökat de senaste åren. Rådjuren är också den viltart som är överrepresenterad vid viltolyckor i trafiken och trenden är ökande, motiverar verket.
Ingen allmän jakt på korp
Däremot vill inte Naturvårdsverket införa allmän jakt på svärta, skedand, årta, skarv, korp, säl och mufflon.
Här handlar det om arter som är skyddade eller har för små populationer. När det gäller mufflon är det bättre att ha skyddsjakt året runt eftersom det är ett främmande vilt, resonerar verket.
Jakt på ekorre igen efter 18 år
Ekorre ska däremot få jagas i hela landet den 15 november till sista februari, enligt förslaget. År 2001 stod det klart att jakt på ekorre skulle förbjudas året efter. Enligt Naturvårdsverket var förbudet motiverat med att skinnet inte längre var värdefullt och att ekorrkött inte hamnar på tallriken. Men efter 18 år har jaktförbudet omprövats.
”Vid föreslagen jaktstart har ekorren fått sin vinterpäls och på så sätt främjas i viss mån nyttjandet av vilt som resurs. Jakten kan förebygga skada, eftersom ekorren bland annat kan ta sig in under tak eller i vindsutrymmen och bygga bo där”, skriver verket.
En annan nyhet är att allmän jakt på hermelin föreslås införas den 1 september till sista februari.
Utökad älgjakt
När det gäller älgjakt vill Naturvårdsverket slopa länsstyrelsernas möjlighet att besluta om brunstuppehåll i älgjakten i Norrland. Det är en framgång för JRF som vill ha bort brunstuppehållet.
”Enligt Naturvårdsverket finns det idag inte några förvaltningsmässiga skäl för ett uppehåll i syfte att gynna älgstammens reproduktion eller i övrigt stammens kvalitet. Flera studier av älg har visat att arten inte är känslig för störningar under brunsten”, fastslås det i verkets skrivelse.
I övrigt ska älgjakten alltid starta 1 september i norra Sverige och 1 oktober i resten av landet, enligt förslaget. Därmed slopas bestämmelsen om jaktstart första måndagen i september och andra måndagen i oktober.
– Det ger i så fall en skillnad med uppåt 14 dagar, konstaterar JRF-konsulenten Jens Gustafsson.
Ändringen i norr föreslås för att ge några fler jaktdagar när det är barmark och öka avskjutningsmålen. För övriga Sverige motiveras ändringen med att det förutom ökad avskjutning kan ge harmonisering med den övriga jakttiden på hjortvilt.
Licensjakt på säl
När det gäller sälarna vill Naturvårdsverket införa licensjakt på samtliga sälarter, det vill säga gråsäl, knubbsäl och vikare. Det kan bidra till att minska och förebygga de skador som sälarna orsakar.
Det föreslås även ändrade tider för när på dygnet jakt tillåts.
Förslaget innebär att samma reglering av tid på dygnet då jakt får bedrivas på änder, gäss, de stora rovdjuren samt inhemskt hjortvilt. För jakt på änder och gäss är det en inskränkning i tiden på dygnet som jakt får bedrivas.
Älg- och björnjakt en timme efter solens nedgång
För älg och björn innebär det en utvidgning med en timme efter solens nedgång. Men då är det endast vakt- eller smygjakt som gäller.
Mufflon ska få fällas dygnet runt.
När det gäller datum för löshundsjakt ska älghundar kunna släppas från 21 augusti till sista januari när det gäller jakt eller jaktträning på älg. Det harmoniserar med slutpunkten för jakt med hund på övrigt klövvilt. Under februari kan älgjakt fortfarande bedrivas med specialiserade stånd- och ledhundar, resonerar Naturvårdsverket.
”Endast en liten del av den totala avskjutningen av älg sker i februari, vilket innebär att en tidigarelagd sluttidpunkt för jakt med hund som förföljer älg enbart bör påverka måluppfyllnaden marginellt”, motiverar verket om kortad tid för älghundar.
Kortare tid för lodjurshundar
När det gäller lodjur föreslås jakt och jaktträning med hund bli tillåtet i hela landet från den 1 februari till den 15 mars. Därefter är det tillåtet om licensjakt fortfarande pågår. Med nuvarande regler går det att jaktträna med lodjurshundar till sista mars. Ändringen föreslås för att inte störa övrigt vilt som har ungar i södra Sverige.
Hundar föreslås få jaga mink, mårdhund och tvättbjörn från 1 augusti fram till 15 april för att lättare kunna jaga dessa främmande arter.
Jaktträning av hundar när det gäller varg och järv föreslås begränsas till 1 december till 15 januari, respektive 1 september till 30 november. Därefter är det tillåtet endast om licensjakt fortfarande pågår, vilket är möjligt fram till den 15 februari på varg och till den 31 december på järv.
Guldschakal ska kunna skjutas
Flera invasiva arter ska kunna skyddsjagas av enskild utan att behöva invänta myndighetsbeslut, föreslår verket. Det gäller axishjort, bison, guldschakal, nordamerikansk bäver, rävkusu, röd muntjak, strimmig skunk, svartsvansad präriehund och stenmård.
Verket vill även införa skyddsjakt på enskilds initiativ på trana och sångsvan under begränsad tid på året.
”Syftet med förslaget är att underlätta möjligheten för jordbrukare att påverka sin skadesituation och samtidigt minska administrationen på länsstyrelserna”, skriver verket.
Synpunkter på de preliminära förslagen ska lämnas in senast den 16 februari 2020.
Jaktfientliga organisationer som Jaktkritikerna har förgäves försökt få gehör för förslag som att förbjuda alla slags fällor, åteljakt, jakt med pilbåge och ”nöjesjakt på djur som inte tas tillvara för konsumtion”.
