Det hinner komma för många nya vargkullar innan arbetet med en rovdjursproposition och riksdagsbeslut är klart. Regeringen måste redan nu inför den kommande vintern fatta beslut om en minskning av vargstammen i de mest vargtäta områdena i landet, anser företrädare för elva JRF-distrikt. 
Foto: Denver Bryan Det hinner komma för många nya vargkullar innan arbetet med en rovdjursproposition och riksdagsbeslut är klart. Regeringen måste redan nu inför den kommande vintern fatta beslut om en minskning av vargstammen i de mest vargtäta områdena i landet, anser företrädare för elva JRF-distrikt. 

”Vargstammen måste minskas nu!”

Vargstammens tillväxt måste stoppas nu, kräver företrädare för JRF i elva län. Som företrädare för Jägarnas Riksförbund – Landsbygdens Jägare kan vi inte acceptera den ohämmade ökningen av vargstammen som nu sker, skriver de. 

Riksdagens etappmål om 200 vargar har enligt vår uppfattning redan passerats. Ytterligare föryngringar, innan ett beslut om en minskning av antalet vargar fattas, skulle skapa en mycket svårhanterlig och bekymmersam situation.
Det finns inte tid att avvakta några propositioner och riksdagsbeslut med utgångspunkt från regeringens rovdjursutredning. 

Vargjakt redan i vinter
Regeringen måste redan nu inför vintern 2008/2009 fatta beslut om en minskning av vargstammen i de mest vargtäta områdena i landet.
Möjligheterna att inom vissa viltvårdsdistrikt bedriva en meningsfull jakt enligt svenska traditioner är så gott som borta. Därmed är en gammal svensk livsstil av stor social och ekonomisk betydelse för landsbygden på väg att försvinna.
De jaktbara viltstammarna är nere på nivåer där ett jaktligt uttag inte är försvarbart. Den traditionsrika älgjakten ställs på många håll in. Risken för att få sin hund dödad eller skadad av varg gör jakt med löshund nästintill omöjlig.

Jägare, mark- och djurägare drabbas hårdast
Jägarna, markägarna och djurägarna är de stora förlorarna som en följd av vargens återinträde i den svenska naturen, vilket inneburit stora inskränkningar i människors självklara rätt att på sin hemort utnyttja naturens resurser på ett sätt som berikar tillvaron och ger livskvalitet.
Ingen form av ersättning kan återupprätta denna förlust.
Om vargtätheten var lika stor i hela landet som inom de värst drabbade områdena skulle vi troligen ha minst två tusen vargar i Sverige. Det är inte rimligt. Varför ska då delar av landet tvingas utstå detta elände?

Lokal påverkan av rovdjursförvaltningen
Vi förväntar oss att regeringen omedelbart fattar beslut om att stoppa vargstammens tillväxt och sedan, med utgångspunkt från förslagen i rovdjursutredningen, formar en rovdjurspolitik som ger människor möjlighet att lokalt påverka storleken på rovdjursstammarna och förvaltningen av dem.
Det är vår bestämda uppfattning att det inom EU:s regelverk inte kan finnas något som hindrar oss från att förvalta rovdjursstammarna med hänsyn till de problem som alltför stora koncentrationer skapar.
 
Per-Olof Flood, rovdjursansvarig Uppsala läns viltvårdsdistrikt, Peter Frömo, JRF-ordförande i Halland,  Karl-Axel Falk, JRF-ordförande Västra Götaland, Kurt Borg, JRF-ordförande Värmland, Ejnert Anderssen, JRF-ordförande i Västmanland, Björn Andersson, JRF-ordförande i Örebro län, Malte Sandström, JRF-ordförande Dalarna, Leif Enbom, JRF-ordförande i Gävleborg, Herbert Svedlund, JRF-ordförande i Västernorrlands län, Roland Johansson, JRF-ordförande Jämtland-Härjedalen, Bernt Andersson, JRF-ordförande Västerbotten