Dags för markägarna att vakna
  • Sunne Jaktmässa

Dags för markägarna att vakna

DebattPublicerad: 2015-02-21 10:00

Det är dags för markägarna att vakna, tycker Jan Gullmark i ett debattinlägg. Markägarna trängs från många håll när det gäller äganderätten där jakträtten ingår. Naturvårdsverket, Jägareförbundet samt länsstyrelserna bedriver i symbios kränkningar av markägarnas grundlagsfästa rättigheter, anser han.

Markägaren äger jakträtten enligt paragraf 10 i jaktlagen. Äganderätten och jakträtten är grundlagsskyddade rättigheter enligt Regeringsformen.

I viltförvaltningsområdenas älgförvaltningsgrupper har markägarna tre representanter och jägarna tre.  För att säkra markägarnas inflytande utses ordföranden från markägargruppen.

Någon sådan ordning råder inte i älgskötselområdena (ÄSO) där älgförvaltningen praktiskt genomförs.


Saknar lagstöd
Naturvårdsverket ger ut föreskrifter och allmänna råd. Dessa råd är så kallade blankettstadganden som endast får tillämpas om det har stöd i överordnad författning. Sådant stöd saknas och föreskrifterna saknar således laglig grund. 

Trots detta tillämpar länsstyrelserna föreskrifterna.

I sitt yttrande 21 april 1980 över lagförslaget om jaktvårdsområden, prop. 1979/80:180, numera viltvårdsområden (VVO), klargjorde lagrådet vad som gäller för rådighet över enskild fastighet.


Behåller jakträtten på sin mark
”Bildandet av jaktvårdsområden innebär inte, vare sig enligt gällande lag eller enligt förslaget, att fastighetsägaren avhänder sig jakträtten på sin mark...”  

Naturvårdsverkets föreskrifter, som inte har lagligt stöd, säger att ett viltvårdsområde som bildats enligt lagen (2000:592) anses som företrädare för jakträttshavarna inom området om föreningen har fattat beslut om gemensamhetsjakt efter älg. 

VVO har i ett flertal gånger uppträtt som att de är jakträttshavare inom hela området och fattat beslut som gått över VVO:s befogenhet och rådighet över den mark som ingår i området. 


Fastslår att markägaren har jakträtten
I en rad rättsärenden, där markägarna har ifrågasatt VVO:s befogenheter, har domarna och besluten slagit fast att det är markägarna som har jakträtten och rådigheten över marken. 

VVO har inte haft rätten att föra talan (till exempel besluta i jakträttsägarnas ställe) om anslutning till ÄSO. Detta får man inte läsa om i Svenska Jägareförbundets (SJF) tidning trots att SJF årligen erhåller 50 miljoner av staten, bland annat för  information och upplysning om jaktlagstiftningen.


Får bara information om verkets föreskrifter
Vad man däremot får information om är Naturvårdsverkets föreskrifter, som saknar stöd i överordnad författning.

Domar och beslut som belyser detta är bland annat följande, som kan beställas via e-post från respektive myndighet:

Högsta domstolen: Beslut 10 dec. 2008. Mål B 87-07.

Hovrätten för Övre Norrland: Dom 2002 12 04.    Mål B 898-05.

Förvaltningsrätten i Luleå Dom 2011 06 20. Mål 2723-10

Kammarrätten i Sundsvall: Beslut 3 sept. 2007. Mål 2167-07.

Förvaltningsrätten i Karlstad: Dom 2012 09 13.    Mål: 1397 12.

Naturvårdsverkets beslut 28 april 2011. Dnr NV-02790-10.

Förvaltningsrätten i Luleå: Dom hösten 2014 om ett beslut i VVO att tvångsansluta en markägare till ett älgskötselområde.


Jämför med Jägarnas Riksförbunds stadgeförslag
Du som markägare bör ta en titt på Jägareförbundets förslag till stadgar för ÄSO och jämföra med de stadgeförslag som LRF och Jägarnas Riksförbund harr. 

Finns på nätet.

Naturvårdsverket, Jägareförbundet samt länsstyrelserna bedriver i symbios kränkningar av markägarnas grundlagsfästa rättigheter. Markägare vakna! 


Jan Gullmark, Fränsta

 

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsUtomhusliv.se
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma