Jakt & Jägare har tidigare skrivit om Projekt Varg här:
Det största brottet i vår fauna i modern tid. Skulle man kunna säga så? Jo det vill jag mena. De som bor på landsbygden har helt oombedda blivit med varg igen. Vargen går likt en vattendelare mellan stad och land. Och klyftan bara gapar större och större. Jag har aldrig stött på en så infekterad fråga och heller aldrig mött så mycket vrede och frustration. Och det är inte konstigt med tanke alla dessa svek, och liv som slagits i spillror för att man bor i eller i närheten av vargrevir.
Jag är en enkel människa och bor för närvarande i en storstad men säger nej till frilevande varg. Min själ finns kvar på landsbygden. Jag vill säga att jag är en novis. Det finns så många som sitter på en betydligt större kunskap än mig. Men jag har försökt göra mitt bästa att lära mig vad Projekt Varg var. Det var ett stort övergrepp på landsbygden och dess folk.
Idag satt jag och sökte, likt jag gjort förut, i Riksarkivet där Naturskyddsföreningen förvarar alla handlingar om Projekt Varg i ett enskilt arkiv. Hela tiden får jag upp samma meddelande. Tillståndsbelagt och ska godkännas av ordföranden Johanna Sandahl eller kanslichefen.
När jag ringde Naturskyddsföreningen idag för att få tillstånd av vederbörande blev jag bortkopplad fyra gånger av telefonreceptionen när jag förklarat mitt ärende. Ljusskyggt kan man kanske kalla det?
Svenska Naturskyddsföreningen kallar sig själva för en öppen och demokratisk förening. Jag är inte benägen att hålla med när man mörkar en så stor del av sin historia.
Lägg korten på bordet och tillsätt en sanningskommission, så att vi får ta del av sanningen. Det har ju gått ungefär 47 år. Räcker inte det? Måste man fortsätta mörklägga en så stor del av vår historia som vi alla vill ha svar på?
LISE-LOTTE KIDERUD,
Helsingborg
