JAKTDAGARNA BLIR KORTARE, men inte mindre intressanta, och tid för småviltsjakt ökar när merparten av älgjakten klarats av. Att vi fått ett ”kronår” för skogsfågel i höst är verkligen en förmån att få uppleva. Det är till och med svårt att köra bil på vissa skogsvägar, då tjädertuppar bestämt sig för att ”äga dem”.
Det ska också bli intressant att höra utfallet av årets älgjakt, med tanke på den hårda vintern och den extremt torra och varma sommaren samt ett stort rovdjurstryck i alltför många områden.
Utan tvekan är det som vanligt stora variationer, helt beroende på lokala naturgivna förutsättningar, och det är klokt att agera utifrån detta i förvaltningen. Ett praktiskt sätt att hantera förvaltningen är att nyttja kunskapen om att första levnadssommarens tillväxt avgör hur stort djuret kan bli och om stora hondjur föder större kalvar. Det är alltså klokt att ta bort små kalvar och spara stora hondjur, om vi vill ha stora älgar och inte enbart fokusera på stora horn.
BETESINVENTERINGAR visar på betydande klövviltsbete i stora delar av landet. Både rådjur och kronhjort nyttjar tall, och information från områden som nästan saknar älg visar ändå stort viltbete på tall.
Vid besök i Polen i områden med kraftigt talldominerade skogar visar det sig att kronhjorten gör betydande påverkan på ungtall. För att hantera detta planteras betydligt tätare bestånd per hektar än i Sverige, och en stor del hägnas in. Bestånden röjs upp mot tre gånger och vissa plusträd skyddas mekaniskt mot stamskada. De naturligt lokala förutsättningarna avgör vad som är rätt hantering, men troligen är det bättre med ännu mera tallplant på tallmark än att undvika att sätta tall för att få bra skog, och därmed även öka bidraget till bättre klimat på jorden.
I stora delar av Sverige planteras mycket tall, och vi har goda förutsättningar. Vårt sätt att avverka skog genom att lämna kantzoner kring blötare partier och hällmark samt att lämna trädbestånd inne i avverkningen ger också fina viltmiljöer. Röjning och gallring ger mer ljus som gynnar markvegetation, som ris och örter, till glädje för viltet. Forskning visar också att älg med flera olika växtarter i dieten är tyngre än de som fått leva på färre växtarter.
VID VILTFORSKARDAGARNA i slutet av september lämnades information om pågående klövviltsforskning där sociala frågor får central betydelse. Intressant var att forskarna pekade på behovet av flexiblare naturdirektiv i EU:s regelverk för en bättre viltförvaltning. EU-kommissionen håller naturligtvis emot, medan allt fler medlemsstater kräver den förändringen. Samtidigt ökar debatten mellan dem som vill bruka naturresurser och dem som anser att natur ska skyddas.
Kanske vi kan se att JRF:s mångåriga krav på förändring av EU:s naturbevarande direktiv kan bli verklighet.
Nu behöver brukandet av naturen lyftas fram, och vilt är en resurs att bruka väl! Här behöver JRF och andra organisationer, som lyfter fram ansvarsfullt bruk av naturresurser, bli ännu mer synliga. Det är därför särskilt roligt att notera att JRF har fler medlemmar än någonsin tidigare, och vi kan med än större kraft påverka för jaktens bästa.
Fortsatt fina jaktstunder tillönskas alla!
