Vargvalpar ska kunna sättas ut utan att de drabbade markägarna och jakträttsinnehavarna får veta var utplanteringen skett. Bara de som äger marken eller har jakträtten just där lyan ligger kommer att veta om det, om Naturvårdsverkets tjänstemän får som de vill.
Vargvalpar ska kunna sättas ut utan att de drabbade markägarna och jakträttsinnehavarna får veta var utplanteringen skett. Bara de som äger marken eller har jakträtten just där lyan ligger kommer att veta om det, om Naturvårdsverkets tjänstemän får som de vill.

Vill smyga ut djurparksvargar

Idag kom Naturvårdsverket femårsplan för vargarna

På måndagen lade Naturvårdsverket fram ännu ett dokument om hur Sveriges isolerade stam av ryska vargar ska gå en lycklig framtid till mötes.
Det mesta i rapporten är teori, utan möjligheter att lyckas i verkligheten. Men det finns hot om svårare tider för dem som drabbas av vargarnas framfart: Förslag att hemlighålla varglyor där samhället planterar ut djurparksvargar och svårare för människor att få skyddsjakt, skriver Jakt & Jägares Mikael Moilanen i sin krönika.

Skrivelsen som Naturvårdsverket nu presenterar är ett 21 sidor långt dokument, en femårsplan för genetisk förstärkning av vargstammen.
Den röda tråden är att en finsk-rysk varg per generation måste komma in i aveln i vargstammen söder om renskötselområdet i Sverige. Det ska ske genom en rad åtgärder främst i renskötselområdet.

Åtgärder för renarna
Sametinget föreslås få extrapengar för att öka de förebyggande åtgärderna om en genetiskt viktig varg dyker upp i renskötselområdet. Man ska stängsla in renar och utfodra dem, flytta renhjordar och öka bevakningen.
Det är åtgärder som till stora delar testades i ett fullskaleexperiment när den finskryska flyttvargen och hennes partner fanns i trakterna av Junsele. Allt provades utan framgång. Till sist bedömde även Naturvårdsverket att skyddsjakt var enda utvägen.
Att renarna inte flyttades berodde på att det inte fanns några betesmarker att flytta dem till. Det är nämligen brist på renbeten som inte förstörs av isbeläggningar.

Schasa på vargarna?
Naturvårdsverkets plan är dock att vargarna ”på egna ben” ska vandra genom renskötselområdet och para sig med de inavlade vargarna i den södra halvan av Sverige. Man ska flytta renar, hålla dem instängda i hägn och kanske schasa på vargarna så att de vandrar söderut.
Verkets vargplan går dock djupare än så. Man deklarerar att Sverige ska samarbeta med Finland och Ryssland om att förmå vargarna att gå till Sverige. Hur det ska gå till vet nog ingen. Komisk läsning, om det inte vore för att den här politiken drabbar enskilda människor hårt.

Vargflytt fortfarande aktuellt
Flytt av vargar innebär problem för Naturvårdsverket. Dels ställer Jordbruksverket krav på att invandrade vargar ska friskförklaras och behandlas mot rabies innan de flyttas. Det tar minst två månader och då kan det hända att vargarna hellre vill stanna i renskötselområdet. Har de väl bildat revir tenderar de att återvända till reviret, meddelar Naturvårdsverket.
Så kallad ”soft release”, där man bygger ett acklimatiseringshägn där vargarna får vara innan de släpps fria, får inte heller användas i Sverige. Då måste hägnet vara helt tätt så att inte exempelvis gnagare kan ta sig in och bli smittade, om vargarna skulle ha någon sjukdom.
Djurskyddsaspekten, alltså hur vargarna mår i hägnet, är ett annat argument som gör att Jordbruksverket säger nej. Det svenska samhället ryggar också för att ett hägn för soft release måste skyddas mot sabotage, sannolikt med beväpnade vakter.
Naturvårdsverket håller dock öppet för att det blir flytt av vuxna vargar även i framtiden, som en sista utväg.

Vill smyga ut djurparksvargar
De fyra djurparksvargar som Ryska staten donerade till Sverige lever fortfarande och kan leverera valpar födda i fångenskap, att sättas ut hos vilda vargar i Sverige.
Men det är många problem med det också. Bland annat medger inte den svenska lagstiftningen att en vild vargvalp avlivas när den ryska djurparksvargen sätts in i lyan. Det skulle göras för att tiken inte ska få fler valpar att försörja än hon födde.
Naturvårdsverket beskriver också de problem man har med att få tillstånd av markägare och jakträttsinnehavare för utsättningen.
”För att öka möjligheten att inhämta medgivanden bör justeringar ske av sekretesslagstiftningen så att de som lämnar medgivanden kan skyddas”, skriver Naturvårdsverket i sin femårsplan för vargarna.
Med andra ord ska ryska djurparksvargar kunna smygas ut i de svenska skogarna, utan att de berörda vet om det. Det blir bara markägaren och jakträttsinnehavarna på just den markplätt där lyan råkar ligga som får kännedom om ingreppet, om Naturvårdsverkets tjänstemän får som de vill.

Svårare få skyddsjakt
Och det ska bli svårare att få skyddsjakt på exempelvis sådana djurparksvargar som samhället placerat ut.
Verket skriver:
”• Efter ett första angrepp av genetiskt viktig varg bör betesdjuren så långt möjligt tas in nattetid eller flyttas till hage med rovdjursavvisande stängsel alternativt nattfålla under en begränsad period. Om så inte sker bör angreppet inte ligga till grund för skyddsjakt.
• Efter ett första angrepp av genetiskt viktig varg på jakthund eller annan fritt springande hund, bör inte ytterligare angrepp på okopplade hundar i samma område utan av Viltskadecenter godkända skyddsvästar vara grund för skyddsjakt”, skriver Naturvårdsverket i sin femårsplan.
Inget nytt under solen, alltså. Vargar är vilda djur som vandrar som de själva vill, och Naturvårdsverket fortsätter framställa teoretiska dokument som ska visa hur Sveriges isolerade vargodling söder om renskötselområdet ska hållas vid liv.